onsdag 7 november 2012

Svängel och sele

Sitter i soffan och myser med lite tända ljus. Barnen har lagt sig och så har också tystnaden i detta hus. Skönt.

Skyndade mig hem från jobbet idag för att hinna med en liten ridtur innan det blev alltför mörkt. Sagan och jag tog med oss Emma och nöjde oss med en vända i klätterbacken. Efter den vändan var det mörkt. Jag är så glad att vi har den där backen så himla nära. Den är perfekt om man inte har tid eller ork till en längre ridtur eller ifall det, som nu, är så hårt i backen att något snabbare än skritt inte är att tänka på. En eller ett par vändor i vår underbara klätterbacke och hästen är väl motionerad ändå.

Efter ridturen provade jag selen på Svea. Den ser ut att passa bra och till helgen ska jag prova den tillsammans med rockarden. Då kommer det bättre bilder också.


Förhoppningsvis behöver skacklarna ej förlängas och det enda som behöver göras innan det blir premiärtur med rockarden är att svetsa på svängeln. För min gubbe har tillverkat en sån idag! Titta vilken händig karl jag har!

Undra om han inte ska slå sig på att bli svängel-makare... Nån som vill köpa?

Efter det var klart i stallet hade jag lyxen att få sätta mig vid dukat bord och det visade sig att svänglar inte är det enda min gubbe är en fena på att tillverka. Han bjöd nämligen på en gudomligt god köttfärslimpa. Till och med ungarna åt som små ponnyhästar.

Nåt som jag tänkt på de senaste dagarna är att, trots att jag saknar finaste StorTor enormt mycket, så känns det jättebra i mattehjärtat att han slipper uppleva detta stenhårda och vassa knöggel som nu är i hagen. Jag tvivlar att hans skraltiga ben hade klarat av det så bra. Känns skönt att inte behöva oroa mig över det. Det svåraste beslut att ta är också det mest ansvarsfulla, att se till att ens älskade djur slipper lida på ålderns höst.

Inga kommentarer: