Julen är över

Ja hej och hå, och så var julen över för denna gång. Nu återstår bara att äta upp kvarvarande julmat och julgodis. Och att "leka" med klapparna naturligtvis...
Helgen gick fort och, hör och häpna, mina värsta farhågor besannades faktiskt inte! Vi klädde granen under ordnade former och slog in julklapparna fint med rosetter och vi till och med hann med att plita ned lite rim på klapparna.

Pelletsbrännaren skötte sig med den äran och snön valde att spara sitt ymniga "kräkande" till annandan.

Dessvärre frös kallvattnet till badrummet på julaftonen så att duscha i enbart hetvatten på julafton var inte att tänka på. Och, eftersom det var så förbaskat kallt, så pajade startmotorn på Tobbes buss då han på julaftonens morgon skulle försöka starta den för att åka och hjälpa grannen vars bil heller inte ville starta. Det är ju tur att vi har en pålitlig gammal Skoda i familjen som vi kan förlita oss på. Lite rostig är hon, och låter illa. Men hon startar snällt och ångar oförtrutet vidare.

Pga tidsbrist och eftersom det varit så infernaliskt kallt har jag inte, förrän igår, ridit en endaste millimeter de senaste veckorna. Typiskt! Jag som varit ledig och allt. Hundrackaren har heller inte varit ute många minuter i taget. Dan före julafton vägrade hon helt enkelt att bajsa alls för det var så satans kallt. Pinkade gjorde hon bara för att jag tvingade ut henne under något som i det närmaste skulle kunna kallas som mordhot! Och då hade jag bylsat på henne både en långärmad polotröja och fodrat täcke. Pjoskmaja!

På annandan snöade det på alla betänkliga och obetänkliga ledder och att Tobbe skottade gårdsplanen syntes inte ens senare på eftermiddan. När jag gick ut till hönsen hade jag snö ända upp under armhålorna. Nog för att jag är kort men ÄNDÅ!

Denna vecka har jag gästspelat lite på jobbet i två dar innan jag tog lite ledigt igen. Igår hann jag ta en ridtur i djup snö och idag är det dags igen. Emma-hund ska följa med så att hon är lagom trött och loj till kvällens nyårsfirande.

Och bara för att det känns så skönt att veta att man inte är ensam i denna värld om att vara en stressad, argsint och eldsprutande drake till småbarnsmamma så måste jag tipsa er att läsa om Emmas julförberedelser! Enjoy!

Merry fucking Christmas!

Det är mycket nu…

Det lackar obönhörligen mot jul, vare sig man känner sig redo eller ej. Och jag kan krasst konstatera, i år igen, att jag har arslet fullt för att hinna "klart" till jul. Fast vad är det egentligen jag behöver bli klar med?? Att julklapparna måste vara klara till jul är ju givet. Likaså maten. Men städa, är det så himla viktigt egentligen? Och pynta? Pyntet ska ju snart tas bort i alla fall..

Ja, det är säkert mycket jag skulle kunna skippa men vad tusan, jag VILL ju så mycket! Jag VILL att här ska vara välstädat och vackert och stämningsfullt julpyntat så att vi kvällen före julafton kan pusta ut och känna lugnet breda ut sig samtidigt som vi, hela familjen, förnöjt beundrar vår vackert dekorerade julgran. VILL ha glögg- och pepparkaksdoft i hela huset, lugn fridfull julmusik i bakgrunden, snälla rena och välklädda barn fulla av förväntan. Glädje, ro i kropp och själ och julmys.

Men antar att det blir som vanligt:

Granen kläs under panikartade former (och jag håller tummarna HÅRT att julgransbelysningen fungerar som den ska) medans julklapparna får sin sista "smörjelse" med julklappsapapper som får lappas ihop eftersom vi, som vanligt, har gjort av med mer papper än beräknat. Skinkan griljeras i all hast, det blir senapsstänk i halva köket och en liten (brännhet) smakbit av skinkan hinner slinka ned innan julklapssinslagandet och julgransklädantet återupptas. Barnen vänder upp och ned på leklådan så leksaker sprids över hela huset så även i den nypyntade granen och i hundens bädd vars ägare bajsnödigt pockar på uppmärksamhet för som VANLIGT har ingen tid att ge henne hennes välbehövliga motion. Pelletsbrännaren kommer med all säkerhet att jävlas lite extra, julen till ära, och förmodligen RASAR snön ner från himlen så att även snöskottning måste trängas in på kvällens, redan knökfulla, agenda.

Alltför sent ramlar vi hålögda i säng men vrider oss av sömnlöshet samtidigt som hjärnan registrerar allt som ska göras nästföljande dag.

Innan - det - är - FÖR - SENT!

GOD JUL ALLIHOP!!

I morrn åker jag dessutom till Stockholm på jobbresa. (Vilket i ärlighetens namn är mest skönt. Jag får sova ostört, slipper städa och laga mat och får smörja kråset med hotellfrukost!)

Till helgen ska jag till Sundsvall med bästa brudarna för att varva ned och mysa lite på hotell. Jag längtar! Ska bli SÅ skönt att komma ifrån alla måsten ett litet tag och bara vara. Äta gott, dricka gott och diskutera livets väsentligheter i det oändliga. Så där som bara riktigt goda vänner kan göra. En välbehövlig paus i vardagens stressiga tillvaro gör gott för själen. Nästa vecka är jag utvilad och full av energi igen.

OCH alldeles alldeles snart hästarnas eluppvärmda vattenbalja klar! Den som ska bespara mig åtskilliga gråa hår då jag vet att hästkrakarna kommer ha tillgång till ofruset vatten hela dagen och hela natten. Tack Tobbe för den tidiga julklappen!

Som en Saga

Oj, nu var det länge sen! Det är tyvärr inte helt lätt att få ihop tid till bloggandet just nu. Jobb, barn, djur, hem allt ska få sin lilla tid och... ja... tid har jag ont om...

Nåväl, i helgen passade jag på att rida rejält både på lördag och söndag. På lördagen tassade jag upp ur sängen tidigt, tidigt. Alla andra sov. Efter en snabb frukost tog jag med mig mina fyrbenta damer ut på en runda i snöigt vinterlandskap. Det hade ännu inte ljusnat riktigt och det var otroligt mysigt när vi hittade en skogsbilväg som var helt otrampad i den vita snön. Hur mysigt som helst!

Sagan var bra på G, men eftersom hon vilat några dagar var hon spretig och stretig. Slängde med huvudet och spjärnade med tungan (och stundom hela huvudet, stretmajan där...) Efter att ha jobbat med lite övergångar lugnade hon sig dock och började lyssna. Efter en stund kändes vi väldigt samspelta och jag behövde inte anstränga mig mycket för att hon skulle förstå vad jag ville. Vi övade också på att stå stilla, vilket är en nyttig övning både för hund och häst. Saga-tanten vill gärna framååååt hela tiden och Emma-vovve blir helt konfys när vi helt plötsligt bara står stilla.

Tyvärr fick Emma-hund kramp i sina bakben när vi väl kommit hem. Förmodligen berodde det på att hon fick gå i relativt djup snö hela tiden. Efter en stund gick det i alla fall över och vi får väl passa oss lite för djup snö i fortsättningen.

På söndagen var det betydligt kallare ute och jag trodde nästan ett tag att nästippen skulle ramla bort. Men efter lite trav blev jag varm i kläderna igen.

Denna dag var Saga betydligt mer följsam och mjuk och det behövdes inte mycket jobb innan vi var så där härligt samspelta igen. Eftersom vi lämnat flamsiga Emma-hund hemma kunde vi koncentrera oss på galoppfattningar. Några stycken på raken går bra men sen vill min svarta madam förekomma mig och så snart jag bara vrider en aning på bäckenet så börjar hon galoppera på stället. Då slängde jag in lite skolor mellan galoppfattningarna och när vi till slut fick till en hyfsad galoppsluta åt höger då avslutade vi dagens övningar och jag log nog hela vägen hem. Att jag tycker att min häst är bäst, är väl ingen nyhet, men i söndags var hon världsbäst!! Inte kan man tro att hon är 20 år inte!

Så här frostig var hon i sitt skägg efter söndagens ridtur.
Ikväll har jag varit på dagis och tittat på mina telningar när de lussat. Söta som socker var de båda två. Axel i tomtedräkt med Gällivare-häng och Ida i en två nummer för liten pepparkaksgubbedräkt.
Tobbe jobbar kväll och missade det hela. Men tur för mig så följde barnas farmor var med. För hade inte hon varit med hade jag nog inte fått med mig lika många ungar hem som jag kom dit med...

För två år sen på lucia gjorde vi det här.