Blomsterprakt

Kall regn strilar ner och det är inte många grader varmt ute. Egentligen rena rama höstvädret.

Men vårt vackra äppelträd struntar i det och blommar för allt vad tygen håller!

Sommarboende

Idag fick Red Fred flytta in sin sommarlya. Maken snickrade i går kväll en betesbur i en ram från ett gammalt köksbord. Idag fick Fred inviga den. Han verkade mest vara förskräckt, men det ger sig nog.

Hönsen var nyfikna på den där nye

Stoppade ner några jordärtskocksknölar i backen också, men orkade inte gräva för alla knölar idag utan jag fortsätter nån annan dag.

Hann med att springa lite backintervaller idag också. Mördarbacken bakom huset... Men eftersom jag verkligen inte är nån atlet i världsklass så nöjde jag mig med ungefär en tredjedel av backen. Var rätt jobbigt det med. Kommer säkert ha träningsvärk i morrn.

Sadeldrömmar och fattighjon

Den efterlängtade sadeln har ännu inte kommit. Jag rider barbacka och det är väl inte fy skam det heller men jag tror att det skulle vara bra, både för mig och för Saga, att variera lite. Dessutom är det inte så himla trevligt till sommaren när det är varmt och svettigt att rida några arbetsammare turer. Det blir liksom hästsvett ända in på trosorna… Luktar inte hallonbåtar direkt…
Nåja, sadeln ska enligt uppgifter komma i början på maj så nu är det väl hög tid att det borde dra ihop sig.
Några pengar att lägga på sadel har jag väl egentligen inte, för är det nåt vi har gott om så är tomma konton och plånböcker. Gruvar mig för när jag ska handla vinterns hö och börjar undra om jag egentligen kommer att ha råd att fylla någe grus i ligghallen som det var tänkt från början. Fast, som gubben brukar säga: det ordnar sig…

Födelsedagsflickan

Hipp hipp hurra! Till min tant som fyller 22 år ida'!

En gigantiskt stor morot fick hon idag, dagen till ära. Plus att hon och "pojkvännen" Tor fick tillbringa eftermiddagen på bete. Härligt! Tyckte de båda två.

Lika gamla?

Springaspringa

Gick förvånansvärt bra på Vårruset igår. Ett gäng glada tjejer som lubbade runt i Gävle och blev svettiga. Själv var jag riktigt nöjd med min runda, tempot var bra och jag kände mig stark och pigg hela vägen. Lite förvånad blev jag då det känts oerhört motigt de få gånger jag varit ute och sprungit tidigare i vår. Men gårdagens runda gav mig lite mer motivation. Jag tror att de flesta i vårt gäng kände så också. Kul!

Nu är det väl inget annat att göra resten av sommaren än att hålla i det här med springandet. Tjejmilen ska avklaras i höst. Hejja...

Potatis, kaniner, kycklingar och en brudslöja

Helgen har varit lång vilket var väldigt välkommet. Vi har därför hunnit med en hel del hemmavid och vedhögen inne växer stadigt samtidigt som vedhögen ute minskar. Svärmor har varit här i dagarna två och hjälpt till och det har gjort susen för respektive vedhögar.

Vi har satt morötter, sallad och broccoli. Jag håller tummarna att det gror bra och sen växer utav bara fan så att jag får blodad tand och odlar vidare nästa år också. Potatisblasten har skjutit i höjden och förhoppningarna om färskpärer till midsommar är ganska stora.

Hinkodlade pärer

Kycklingarna har börjat kläckas och än så länge har tre fjunisar kikat fram. Dessvärre hade klantiga jag räknat fel på kläckdatum (eller är det kycklingarna som räknat fel?) så igår när jag plockade nylagda ägg rörde jag runt rätt ovarsamt bland alla äggen innan jag upptäckte att det var kläck på gång. Jag har läst att man ska vara väldigt försiktig med ägg där kycklingarna är på väg ut så nu oroar jag mig givetvis för att jag lyckats ta död på de som ännu inte kommit ut. Det visar sig väl vad det lider.

Kaninungarna är sju till antalet och jag håller tummarna att alla klarar livhanken. Det har visat sig att Roxy lagt om lite taktik när det gäller spånet och begraver inte längre ungarna i det utan gräver upp det mer som en vägg inne i bolådan. Bra det för de där små ynkliga bebisarna växer så det knakar och hoppar likt popcorn inne i den där lådan och risken skulle annars vara att de drullar ut. Än så länge är de för opälsade för sånt men det ska bli riktigt kul att se när de vuxit till sig lite till och börjar skutta omkring utanför lådan.

Suddig bild på liten nin

En till riktigt rolig sak som hänt i helgen var Anna A:s möhippa i tordags. Vid halv elva kidnappades hon av vår snälle granne som Anna aldrig träffat tidigare. Den stackars blivande bruden hade verkligen inte haft en aning. Kul! Dagen genomsyrades av inre äventyr: Yoga, kreativitet i form av glasblåsning, seans, god mat och givetvis trevligt och närande sällskap i form av ett gäng brudar. Helhärlig dag och jag tror att den blivande bruden delar min uppfattning om den saken.

Blivande brud i färd med att forma upphettat glas

I går avslutade jag den härligt långa och underbara helgen med ett ridpass på min vackra flicka. Barbacka red vi en fin skogsvända och hästkraken var tamejfan magisk! Kändes som om jag skulle kunnat rida henne med sytråd, så himla lyhörd och känslig var hon. Fjäderlätt kontakt med munnen och ändå var hon så ”på”. Samlade sig hur lätt som helst och takten var lätt som en plätt att hålla oavsett vilket tempo jag bad henne om. Detta tillsammans med den underbara doften av spirande grönska gjorde att denna ridtur blir en av de som jag aldrig kommer att glömma. Fy fan vad jag älskar min häst alltså!
Nu får hon vila i två dagar eftersom jag idag anser att hon förtjänar lite vila efter helgens ridturer (och jag har dessutom annat att göra) och i morrn ska jag springa Vårruset. Phu!

Bäbisar

Det har kommit kaninungar denna helg. Hur många de är vet vi inte och inte heller hur de ser ut. Av rädsla för att störa mamma Roxy allt för mycket har vi bara fingrat lite lätt över de där små varma kropparna i boet. Nu är jag bara lite bekymrad över att de ska dö kvävda i spån. Roxy verkar nämligen vara lite överambitiös när det gäller att skotta in spån i bolådan. Men det är väl bara att se tiden an, hon vet säkert vad hon sysslar med.

Annars då? Jo vi håller på med ved för fullt. Och mycket ved blir det! Vi har fått både vindfällen av en granne och en hel drös med fina björkar av en annan snäll granne. Tänk vad bra vi har det!

Igår käkade vi vildsvin i stugan. Grannarna var nedbjudna på mat och före det grillade svinet stod nässelsoppa på menyn. Det är fan godare än man tror alltså. Och nyttigt. Mer sånt blir det. Vildsvinet var riktigt gott det med även om det hade kunnat vara lite mindre grillat. Till efterrätt bjöd grannarna på en god och len lingonparfait. Trevlig kväll.

På ridfronten är det barbackaturer som gäller. Har "satt igång" henne lite smått efter att jag tyckte hon stått lite väl mycket. I början var det skritt i lite olika former och hastigheter. Lade sen till lite trav och det har utökats. Nu är vi i stadiet att börja galopper lite smått. Det som genomsyrar träningspassen är form och takt, varierar hejdlöst och ibland blir jag riktigt förvånad över vad lyhörd min tant är. Ofta räcker det med att jag tar ett djupt andetag så vet hon att hon ska sakta av. Fina tösen!

Nä, bäst att jag går och lägger mig så jag kan kliva upp nån gång....

Det rör på sig

Jodå, bara vi slipper regn rusk och den förhatliga SNÖN så känns det som om våren lite trevande är här. Fortfarande kallt i luften men solen gör emellanåt sitt bästa för att värma upp den här stelfrusna delen av världen. Så snart solen skiner kan man nästan SE gräset växa och jag längtar till hästarna kan börja gå på bete.

Hönsens gulor har blivt GULA nu när de går ute och pickar gräs fritt igen. En av hönorna som kläcktes i fjol ligger duktigt och ruvar på sex ägg som jag lovat bort till en granne. Grannen hade nämligen en helvit Houdan-höna som hon tyckte såg så ensam ut bland de andra av hennes hönor så henne vi fick ta över och då ville grannen ha några kycklingar i gengäld. Passar oss finfint då vi tydligen begåvats med många duktiga hönsmammor och ja… så många fler kycklingar som hönsen vill ruva fram behöver vi ju egentligen inte.

Några fler Houdaner vill vi dock ha och så snart nån av våra gamla erfarna ruvhönor lägger sig för att ruva kommer vi skicka efter Houdan-avelsägg. Det blir spännande! Blommande jordärtskockor ska det finnas på samma ställe också så några såna ska också skickas efter och stoppas ner i backen nånstans där de får växa och frodas.

Några pärer har jag stoppat ner i jord i hinkar och nu hoppas jag på att vi hinner få några färskpärer till midsommar. Skulle sitta fint till sillen det. Och nubben… ;)

Den nya vita Houdan-hönan ser mjuk och fluffig ut likt en burk Marsmallow-Fluff. Vi kallar henne därför för Fröken Fluff.

Energikick

Fick faktiskt lite energi i helgen som var. Gubben åkte på kalas hela helgen och barnen åkte till Farmorn. Själv åkte jag med min kära mor till Majas Café i Rengsjö där jag hade presentkort. Jisses vad mycket fina prylar den kvinnan har i sin butik! Till slut lyckades jag bestämma vad jag ville ha och handlade några fina grejer. När jag sen kom hem kände jag att dessa fina grejer måste ju stå på nåt fint och den gamla bruna skänken såg väl kanske lite trist ut… Fram med målargrejorna bara och måla om den gamla bruna skänken vit i stället. Blev så här fint!

Tråkig och brun

Vit och fräsch

Nu ser ju de träfärgade stolarna jäkligt dassiga ut istället och de ska målas de också vid lämpligt tillfälle. Synd att lämpliga tillfällen inte dyker upp så himla ofta som man skulle önska bara.

På lördagkväll var jag fortfarande ensam hemma och jag passade då på att helt i min ensamhet avnjuta hela tre avsnitt av andra säsongen av Game of Thrones. Så jävla bra serie att jag nästan kände mig gråtfärdig när det tredje avsnittet var till ända. Känns som sorg och saknad i bröstet när man vet att man inte har nåt mer att titta på. Ungefär som en bra bok som är så bra att man drar ut på läsningen av de sista kapitlen så länge det bara går för att den inte ska ta slut. För när den är det känns det som om man förlorat en god vän.

När helgen var slut och huset återigen fylldes med barn och en älskad gubbe var det en mamma och fru med lite mer glädje och energi i sinnet som tog emot. Kändes bra.

Surmage

Här har det varit oerhört lite händelser den senaste tiden. Inte direkt vad jag önskat, men ibland blir det liksom så.

Sen sist så har jag och maken varit i Åre en helg. Slappat, träffat Tobbes syrra Anna och varit på In Flames. Kanon alltihop. Väl hemma igen öste jag på som vanligt. Fullt ös medvetslös. För att hinna hinna hinna.... Till slut sa kroppen ifrån all denna stress och varnade över ett fortsatt leverne i samma tempo, med att ge mig värdens magsmärta. Det gjorde så ont att jag stod på alla fyra på vardagsrumsgolvet och kved. Trodde först att det rörde sig om nån form av magsjuka men förstod snart att den skärande, frätande smärtan berodde på nåt annat.

När det fortfarande inte hade gått över dagen efter så ringde jag sjukvårdsupplysningen som hänvisade mig till hälsocentralen som hänvisade mig till akuten. Där kände och klämde en doktor på mig och kände en svullnad i övergången mellan tjocktarmen och tunntarmen. När hon förhörde sig om min livssituation konstaterade hon stress och att jag var tvungen att lugna ner mig. Så det har jag gjort. Försöker så gott det går i alla fall. Men det är lättare sagt att gjort, det finns ju så mycket att göra hela tiden. Men jag har dragit ner på tempot och tänker aktivt på att jag emellanåt ska stanna upp, andas djupt och släppa ner axlarna. Har annars en förmåga att spänna övre delen på magen på nåt konstigt sätt så att andningen bara håller sig nånstans i halsgropen och så att magens aktivitet stryps. Det är nog det som gör att magen ballar ur. Men snart är sommaren här på allvar och då blir allt mycket enklare och trevligare.

Den här jäkla snön som singlar ner från himlen idag är väl jävligt onödig va!?