Är det sommaren...?

Tredje dagen på min semester och jag njuter i fulla drag. Solen har äntligen betämt sig för att värma upp denna kyliga del av världen och jag börjar så smått hoppas på att sommaren äntligen har kommit på allvar.

på midsommaraftonen hade dock sommaren ännu inte kommit och när vi klädde midsommarstången var Tobbe klädd i långkalsonger, vinterjacka och mössa! Nåväl, efter "några" innanför västen och lite förvärmning i bastun blev han den i familjen som tog årets första dopp. Det såg jäkligt kallt ut!

Har nu börjat komma igång lite smått med att köra StorTor och jag tror minsann att omfånget på späck-nacken börjar minska. Tor sköter sig med den äran framför vagnen men jag ska erkänna att jag var ganska nervös första turen vi tog. Det var ju ändå ca fem år sedan han var förspänd sist. Men Tor betedde sig som den gamle kloke farbror han (oftast i alla fall) är och tog det hela med ro. Trots baktändande motorcyklar anno 1937 och fyrhjulingar...

Nu ska jag fortsätt njuta av min semester med lite lunch på altanen. Härligt!

Hmmm... tänkte ladda upp några trevliga bilder från midsommar, men det verkade fungera dåligt idag...

Äntligen är den här

Nu är den här. Dagen som man väntar på ett helt jäkla år. Sista dagen före semestern!!

Om åtta timmar avslutar jag denna arbetsdag och beger mig hemåt för att glömma allt vad elavtal och kWh heter för några veckor. Ska bli SÅ skönt!!

Tvättkorgen Från Helvetet!

Jag börjar misstänka att det vilar en otäck förbannelse över tvättkorgen som bor i detta hus. Det spelar nämligen ingen roll hur mycket man tvättar så är den alltid överfull. Och har man nån dag, efter att idogt ha fyllt tvättmaskinen gång på gång, lyckats se botten på tvättkorgen så är den likförbannat full igen nästa dag.
Locket på korgen skulle vi kunna avskaffa, det fyller i alla fall ingen funktion när det hela tiden står på vid gavel ändå.

Allt detta idoga tvättande som Tvättkorgen Från Helvetet genererar leder i sin tur till att vi, förutom lorttvätt, även översvämmas av ren tvätt som ligger överallt och dräller. På torkställningen hänger ren tvätt som torkat. I torktumlaren ligger ren torr tvätt. I nåt hörn ligger det tvätt som man i all hast slitit ur torktumlaren för att få plats att torka nästa laddning nytvättad tvätt. I ett annat hörn ligger hopvikt tvätt som bara väntar på att få komma in i garderobar och byråar. Dessa gapar dock alltid ekande tomma och ska man ha rena strumpor får man leta i alla betänkliga högar för att hitta två som matchar. Har man riktig tur, så är båda rena också....

Tänk en förbannelse av det hör slaget skulle ha passat mig finfint om man varit som Pojken med Guldbyxorna. Men istället har man blivit Kvinnan med Tvättkorgen utan botten...

Så, jag knäpper mina händer och ber: Snälla Tomten! Jag lovar att vara god som guld ända till julafton. Jag lovar att vara artig och väluppfostrad och att äta min spenat var dag. Bara jag får en hushållerska i julklapp...

Från det ena till det andra måste jag bara nämna vad oerhört uppfriskande ( och i viss mån uttröttande) det är att träffa sina vänner och alla deras barn. Det blir så härligt stimmigt med stojiga barn och stirriga föräldrar, smulor överallt, bajslukt (från vems unge? är det din? eller min?) och härliga skratt och lustiga barnkommentarer. Nu har dessutom barnaskaran utökats med en liten Edvin. Alldeles ny i denna världen och så oerhört gullig med sin mörka kalufs! Underbart!

Nä, nu är det dags att hoppa i säng, jag ska bara gå och bränna upp tvättkorgen först...

De åker låååångsamt förbi...

Ja, nu är de här.

Man ser direkt när de glider förbi att de är såna. De åker så sakta förbi, oftast med hela släkten i bilen och tittar och tittar. Efter en liten stund kommer de glidande tillbaka i samma sakta mak. Förmodligen utan att ha sett nåt mer rafflande än några får och nån häst.

Det är de som är ute på björn-safari jag snackar om. Det är ju allmänt känt att det i Åsbacka-skogarna finns gott om björn. Så när våren kommer och de första björnarna visat sig börjar intresserade människor att vallfärda förbi här med förhoppningen att få en glimt av en livs levande björn.

Själva har vi blivit rätt blazé vid det här laget: Jaha, och där var björnen... idag igen...ja ja, nu måste jag hem och laga middag! Det är ungefär så man tänker när man skymtar en lurvig nalle i skogsbrynet när man är på väg hem efter jobbet. Snacka om att bli avtrubbad...

Fast för tillfället är det vildaste jag ser i djurväg knäpp-katten Glenn som just kom in genom kattluckan och försöker göra sitt bästa för att tigga till sig lite mat. Att matskålen redan är fylld har han inte ens märkt än. Och i hörnet ligger det en stor trött hund och snarkar som värsta skogsarbetaren. Hon drar rejäla timmerstockar och ser ut så här:

Idag är förresten dagen D för kycklingarna. Dagen då de borde kläckas. Men inte ett liv från äggen har vi märkt av. Mamma höna har nog tyvärr varit alltför upptagen med att stajla för tuppen istället för att hänge sig helt och fullt åt sin roll som äkta hönsmamma så jag antar att det inte blir några kycklingar. Om de fortfarande inte visat sig några små fjunisar om nån dag så förpassas äggen till dynghögen istället. Och vi får köpa fler hönor.

Provade förresten en sele på Tor i går. En lite lättare och smidigare sele än den tunga lokselen som vi har. Den nya selen räckte inte runt hela vägen.... Verkligen hög tid att vi tagit itu med bantingen!

Födelsedagsbarn!

Idag fyller han 20!!
Åsen Tor

På den här tiden var han dock smal och smäcker....

Ikväll ska han få banan och äpple av matte för att fira bemärkelsedagen.

På safari

Jag har en sån här i hästhagen:

Det är säkert!

Tor heter han och är mer än lovligt fet. Börjar oroa mig för hans fysiska hälsa och har bestämt att nu ska det bantas. Vågar inte släppa honom på bete förrän jag fått hem den gräsreducerare som jag beställt. Det är meningen att den ska reducera intaget av gräs så pållen inte lägger på sig ÄNNU mer fett. Förmodligen kommer Tor att HATA den. Och även mig som tvingar på honom den. Men hellre det än att hästkraken blir sjuk i fång!

Motioneras ska det göras i högre grad också. Tyvärr har jag väl nyss insett att mina ridande dagar för den här sommaren är i det närmaste över, så nu ska sele och rockard dammas av och vi får bege oss ut på vagnsturer istället.

På senaste tiden har jag, som så många andra, uppslukats av Facebook. Levde länge med inställningen att det där skiten skulle jag då aldrig gå med i. Men grupptrycket blev för stort och nu är jag fast. Jäkla skitkompisar man har! ;)