Invigt julklappen

Idag efter jobbet begav jag mig ut på en tur i mörkret med Saga. Invigde den julklapp jag fick av min man. En pannlampa. En sån där riktig pannlampa som orienterare och skidåkare använder sig av. Flera snäpp bättre än alla andra pannlampor jag nånsin ägt i mitt liv.

En sån här:

Silva Trail Runner Plus

Väger så lite att den inte märks på hjälmen och lyser med riktigt starkt sken. Separat batteripack som kan bäras i ficka eller i ett medföljande band runt midjan. Jag trodde att det skulle störa mig lite men när jag sätter midjebandet så att batterierna och sladden hamnar på ryggen märker jag inte av det alls. Och den lyste så bra och så brett att det inte alls kändes som om jag var ute i mörkret och red. Mycket bra julklapp!!!

Sadlade med bomsadeln så att jag skulle kunna fästa all världens reflexer. Och sadeln satt faktiskt bättre nu än den gjorde i somras. Saga har väl blivit lite mer trimmad kanske under vintern och med en uträknad foderstat. Men riktigt hundra satt den ändå inte. Och OJ vad hård den var! Inte alls lika mjuk att sitta i som FlexEE-sadeln. Dessutom satt jag och inbillade mig att den var hård mot hästryggen, men det var säkert bara inbillning. Vi tog en tur utan några vidare krav. Promenerade och joggade i friskt tempo. Pigg och arbetsglad häst. Som vanligt...