Ibland, när jag tycker synd om henne där hon ligger på golvet omgiven av barn, ett som övar bergsklättring på henne och ett som använder hennes ridge som bilbana, beordrar jag henne att gå och lägga sig i sin bädd. Bädden är hennes frizon och där får inga ungar vara. Men när hon lomar iväg till sin bädd tittar hon på mig med en min full av besvikelse vilket gör att jag får en känsla av att hon gillar att ha barnen omkring sig. Och jag vet att ifall hon tycker barnen blir alltför jobbiga så reser hon sig sonika upp och går. Alternativt att hon slickar dem med en lång blöt tunga i hela ansiktet, då brukar de ihärdiga barnen dra sig undan en smula. Vår älskade, förståndiga vackra vovva!
Tyvärr är hon fortfarande inte helt hundra efter krocken med bildörren och när hon inte kan motionera ordentligt brukar hon bli lite knasig i magen. Hoppas innerligt att hon snart blir så pass bra så vi i alla fall kan börja gå promenader igen.
I kväll är det cruising här i stan och Tobbe har tillbringat de senaste dagarna och kvällarna med att fixa till bubblan. Ännu är inte allt klart men förhoppningsvis så blir det det till ikväll så vi kan ta med oss sonen och "glida" lite. Eller vad det nu kallas i en bubbla...
Sonen är för övrigt djupt förälskad i raggarbilar och förra året när vi tog med honom ner på stan då det var cruising blev han alldeles i extas. Ögonen nästan poppade ur hålorna på honom och så fort han såg en raggarbil utbrast han: Oh, en raggarbil!
Eftersom det en sån kväll är rätt MÅNGA raggarbilar i omlopp sa han det rätt många gånger den kvällen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar