Snart

Nu börjar det dra ihop sig! På lördag bär det iväg till ön Koh Kho Khao i Thailand. Två veckor blir vi borta och nästan hela min familj blir med. Ska bli otroligt skönt att komma iväg från vardagen lite. Bara vara och inte behöva bekymra sig över alla måsten. Slippa handla och laga mat, tvätta och städa och ansvara så förbannat. Ta dagen som den kommer och befinna sig i nuet. En andningspaus i vårt annars så fullspäckade och stressiga liv.

Allt är i det närmaste klart med djurhållningen här hemma också. Häst-, kanin-, hund-, höns-, katt- och husvakterna är informerade och instruerade. Och i kväll bubbade jag och Tobbe ut en rundbal med hö i hästhagen och i helgen tätade vi taket på ligghallen. Den är i det närmaste helt urmockad och halva är uppströad med nytt fräscht strö. Ska ströa upp andra halvan nån kväll när jag mockat ur resten, sen så är allt klart! Usch, säkert nåt jag glömt…

Hann med två härliga ridturer i helgen också. Lördagen barbacka-red jag med hackamoret och som vanligt var hon tung i handen på hacket varför jag fick jobba som ett litet djur med sitsen för att få in henne bak och upp i fram. Övade mycket tempoväxlingar för att få henne lyhörd och på hemvägen lossnade det lite så hon kunde bära sig själv istället för att förlita sig på att jag skulle bära. Har rejäl träningsvärk i magen efter det passet!

På söndag knatade vi iväg till en stor vändplan som finns alldeles ovanför vårt hus och red på volt. Vägen går igenom vändplanen varför en väg är hemåt-väg och där vill hon gärna slänga ut ömsom rumpan och ömsom bog. Jobbade därför mycket med att flytta både bog och rumpa inåt och utåt. När det kändes som om jag hade henne fint mellan mina hjälper och hon spårade som folk så fattade vi galopp. Trots att vi sällan jobbar med galoppen på volt så kändes hon förvånansvärt stark och rund åt båda hållen. Hela passet kändes överlag väldigt bra. Hon är så fin att rida min tant bara man kommer över vissa trösklar. Men att behöva jobba lite är väl bara utvecklande!

En händelse under lördagens ridtur gjorde att jag kände mig alldeles varm i bröstet av ömhet och stolthet över min kloka häst. Vi mötte tre fyrhjulingar som kom i relativt hög fart och som låg rätt nära på den smala vägen. Den tredje av fyrhjulingarna brummade så det vibrerade i tyget på min jacka. Saga ägnade de knappt en blick utan lunkade på i lugn och ro. Älskade, trygga Sagan!

Blev för övrigt inget klämmande på spännande sadel i helgen. Tiden räckte helt enkelt inte till och jag har insett att sadelbestyren får vänta till efter semestern.

Simskola gånger två bevistade jag också på söndagen. Axel på badhuset där han visade stor trygghet i vattnet och plaskade på både över och under vattenytan. Emma på Utomskogens Hundcenter där hon fick veckans simträning.

Förutom allt detta ovan hann jag med att gå ut och roa mig också i helgen. Följde med Lena på Bollnäs Ridsällskaps 40-års jubileum. Åt mat, drack vin, dansade och snackade häst. Härligt!

Tänk vad mycket man hinner med på en helg egentligen! Även om det ibland känns som om man bara hann med hälften av vad man tänkt. Helt otroligt. Nu behövs det lite vila i den här stressade kroppen faktiskt…