Slow Feeding

Foderhäcken är klar och på plats. Och med tanke på hur vi misshandlade den för att få den dit den nu står, så oroar jag mig inte det minsta för att hästarna kommer demolera den.


Enligt mina önskemål och efter en hel del googlande har min käre sambo snickrat ihop en foderhäck som i mina ögon är HELT perfekt! Stadig, med rejält plåttak och reglar i botten som släpper in luft underifrån. Ena sidan kan fällas ned som en ramp så att det blir lätt att rulla in rundbalar eller fylla på med småbalar. Gångjärnen till rampen är av rejäl modell, likaså låsen.
Den är som sagt, PERFEKT! Tänk en så’n händig karl jag har! <3


Tillsammans med det finmaskiga hönätet blir detta en utmärkt ”slow feeding”-foderplats för mina två tjockisar. De små maskorna i nätet gör att de, trots att de har mat kontinuerligt, inte kan vräka i sig de enorma mängder de med säkerhet skulle göra utan nät. Nu ska tjockisarnas midjemått minska!


I torsdags fick Saga vinterpjucksen påspikade också för snart kommer de att behövas. Tor däremot får gå barfota ett tag till. Om det blir en riktig vinter med kyla och snö bör han klara sig utan skor hela tiden, så en så’n vinter hoppas jag på. Blir det alltför halkigt och eländigt åker givetvis vinterskorna på på momangen!

Hipp hipp hurra! …lite så där i efterskott till min käre sambo som fyllde år i onsdags! Vi firande genom att lämna telningarna hemma med faster Anna som barnpiga och själva bege oss på restaurang. Roma förärades av oss ett besök och bjöd på gudomligt god mat.

Helgen har också gått i födelsedagsfirandets tecken och det har varit fikabröd, tårtor och presentpapper så långt vi skådat. Nu är den biten över och om 12 dagar sticker vi till Thailand!