tisdag 30 augusti 2011

Kräftkalas med bästa brudarna

Helgen var underbar! Stressade som en liten amfetamin-hög iller för att få till allt innan jag kunde åka hemifrån. Mata höns, katter, kanin och kolla vatten åt hästarna. Packa åt barnen, åt Emma och åt mig. Packa maten som skulle med och dessutom samtidigt försöka se till så ungarna inte blötte ner sig eller lortade ned sig mer än nödvändigt under tiden. Var blöt i svett när jag väl satte mig i bilen för att dumpa av mina skyddslingar hos sina vakter. Hunden hos mor och far och ungarna hos svärmor. Efter avlämningarna åkte jag till Lena och så drog vi!

Mot Finsthögst och Lappudden, Lottas stuga där vi skulle kräftkalasa och umgås hela natten. Hur mysigt ställe som helst!

Vi började med att smörja kråset med kräftor och tillbehör. Givetvis drack vi vin till och efter maten blev det dags att bada i badtunna. Varmt och gött och helt underbart uppfriskande att hoppa i sjön emellanåt. Dock blev det väldigt mörkt efter en stund och lite svårt att veta var man skulle sätta fötterna. Att vi drack skumpa i plurret hade givetvis inte ett dugg med det att göra.

Efter bad var vi tydligen hungriga igen för då slank det ner en hel del snacks tillsammans med massor med allmänt prat och till och med en liten musik-quiz utan facit. Vissa av oss satt uppe till tre och diskuterade livets alla gåtor. Vädret var varmt och vi satt ute hela tiden och såg en enda mygga på hela tiden. Stjärnklart var det också stundtals och mycket vackert.

Dagen efter polymasade vi. Satt på en brygga och åt frukost, drack lite kaffe och badade lite. Pratade mycket. Städade slutligen ihop och for hem. En mycket lyckad vistelse och jag hoppas att vi snart kan göra om det hela. Jag är så glad över alla mina fina vänner.

Söndagen var jag och barnen bara hemma. Fick besök av goda grannar som ville fira Axel i efterskott.

Vips så var denna helt till ända och snart är det dags för nästa. Då står Tjejmilen på agendan för min del och en hel helg i huvudstaden. Dessvärre börjar jag känna en viss ”ihålighet”, eller vad man ska kalla det, i bihålorna. Vi får väl se…

Inga kommentarer: