Nog är det kallt allt!

26 minus i går morse och 27 minus i morse. Det är rätt friskt väder det. Och krångligt blir det. Med vatten åt kaninerna som måste bytas flera gånger om dagen för att stackringarna inte ska törsta ihjäl. Och inne hos de två slasktrattarna till ankor fryser det trots värmelampa. Att städa ur spån som det slaskats vatten på och som frusit är inte den enklaste uppgift man kan företa sig. Hunden, som är jordens största fryslort går inte utanför dörren om vi inte tvingar henne. När hon väl gått ut skyndar hon sig allt hon kan för att så snabbt som möjligt komma in i värmen igen. Tjock-Glenn har inte gått utanför dörren på flera dar, ligger helst på värmegolvet i badrummet och jäser. Vilde-katt däremot, han drog hemifrån kvällen till igår. Just när temperaturen började sjunka. Och inte kom han tillbaka. Idag, när vi just börjat inse att kattstackarn måste ha frusit ihjäl nånstans, kommer han inknallande igen, inte ont anande om de oroskänslor han framkallat.

Och den superfina eluppvärmda vattenbaljan som grannens sambo snickrat åt hästarna, har lagom till denna bistra kyla infann sig bestämt sig för att inte fungera mer. Vi har felsökt allt i hopp om att det inte var baljan det var fel på. Kablar, säkringar, grenuttag och timer har bytts ut, men näe, det är baljan som är boven i dramat… Suck! Så de senaste dagarna har det varit till att knacka is och skopa ut lite av kallvattnet innan vi fyller på med hetvatten. Flera gånger om dan. Vill ju inte att pållarna ska få kolik på grund av vätskebrist liksom. Dessbättre har granngubben just varit hit och hämtat hem baljan för att fixa till den igen. Skönt!

Fast just nu är tempen uppe på minus 13 bara. Rena rama blidvädret…