Så kom då dagen. Den som jag bävat för så länge. Dagen då fine gamle Tor fick lämna jordelivet och fortsätta beta på de evigt gröna ängarna. Han fattas mig. Han fattas Saga. Hon står i hagen och spanar efter sin bäste vän och ropar på honom. Det skär i hjärtat. Och hur jag än tittar ut över hästhagen så ser jag mest bara allt tomrum som blev över efter att Tor försvann.
Jag går sönder litegrann inombords och ifrågasätter mitt val att skaffa djur. Gör så ont när de lämnar mig.
Älskar dig min trogne vän, tack för allt!
3 kommentarer:
Vi fäller stora tårar Moa och jag, tänker på dig gumman.
Miljoner kramar från oss
/Helena & Moa
Men fy gumman, usch så himla sorgligt. Hoppas det inte kommer några patienter till kassan på ett tag för nu blev jag ju alldeles blötögd! Fina StorTor...
Miljoner kramar från mig med!
/Anso
men Tor. men på sitt jordeliv fick han bo hos den finaste och mest omhändertagande
kram Anna a
Skicka en kommentar