Lortgrisar

Har nyss kommit in från stallet. Hann med en liten ridtur idag. Det blev faktiskt ett litet dressyrpass på min kassa ridbana. Den är lite hård och lite ojämn med det är inte värre än vändplanen här uppe och det funkar att rida runt lite lugnt där. Vi ägnade oss åt lite grundläggande som tempoväxlingar, övergångar och lite flytt för skänkel. Hon skötte sig fint men kändes lite matt. Först blev jag orolig som tusan när jag kände hennes trötthet men kom sen på att hon ju sätter vinterpäls för fullt. Varje år när hon gör det blir hon trött. Och varje år blir jag jätteorolig och tror att slutet är nära. Tills jag kommer på varför hon är så matt. Fin är hon i vilket fall och idag fick hon agera ponnyridningshäst lite också eftersom Axel ville rida en stund. Hon skötte sig fint och det gjorde Axel också.

I helgen har vi haft besök av en kompis till Tobbe och hans två barn. På lördagen drog de till skogs tillsammans med grannen och körde lite fyrhjuling. Och det var nå skitiga lorthögar som kom tillbaka! Tror aldrig jag sett lerigare barn (och definitivt aldrig så leriga vuxna...) Men barnen (och säkert de vuxna "pojkarna" också) hade haft hur roligt som helst i geggamojjan.

Lerhögar...

Nöjd liten lortgris. Notera håret som liksom kleggat fast på hjälmen.