torsdag 1 december 2011

Köpt julklapp...åt mig själv...

Försöker komma på vad mina nära och kära kan tänkas önska sig i julklapp. Men det enda jag kan komma på är saker jag själv vill ha i julklapp. Ego… eller?!
Men det är så himla mycket man vill ha här i världen att det liksom aldrig känns som om man blir nöjd. Och det är värsta i-landsproblemet, jag vet, men ändå!

Nåja, idag skulle jag beställa snösulor åt svarta madam och råkade i samma veva klicka hem ett par snygga ridstövlar till bra pris. De såg lite annorlunda ut och jag hoppas de är lika sköna som jag inbillar mig. Dessutom är jag faktiskt värd ett par ridstövlar! Har inte ägt några sedan jag kastade mina gamla för en sisådär 4 år sedan. Snygga va?!


Igår pallrade jag mig ut på en liten ridtur med Emma-vovve i släptåg. Och det var i alla fall inte stenhårt i backen den här gången. Däremot var det mjukt, lerigt och sörjigt och dessutom svart som i ett sotararsel.
Som grädde på moset bestämde sig batterierna i min pannlampa att ge upp när jag var ca 10 minuter hemifrån. Det blev därför inte mycket trav alls där i sörjan och mörkret men några försiktiga övergångar till trav och skritt och lite tempoväxlingar i trav gjorde vi ändå. Sagan var obalanserad, ryckig och stretig och jag antar att det beror på bristen på riktigt arbete på sista tiden. Nu vill jag ha vinterväglag!

Skickade iväg höprover för analys igår också och jag skäms att jag inte gjort det förr, men bättre sent än aldrig verkar vara mitt nya motto här i livet så så fick det bli. Nu hoppas jag på vettiga värden så jag slipper pytsa med så mycket annat jox. Höet ser och luktar i alla fall riktigt härligt, men hur det ser ut med mineraler och proteiner det kan man aldrig veta utan just en analys. Spännande!

Kom just på att det ska till en hästmänniska för att förstå innebörden av den spänning resultatet av en höanalys kan innebära, he he. Vi är nog lite knäppa!

Kom på en sak till: När vi var på Arlanda och skulle checka in bagaget så var Tobbe iväg och plastade in barnvagnen för att den inte skulle skadas i transporten. Min spontana kommentar när han kom tillbaka med den var: Va, har du ensilerat den?! Ha ha…

Inga kommentarer: