Äntligen vinterföre!

Äntligen har snön kommit och underlaget blivit gångbart igen. Eller MER än gångbart ska man väl säga. Äntligen har jag kunnat rida i en annan gångart än skritt. Blev alltså lite mer arbete gjort. Igår var damen stretig och ryckig och det var svårt att få henne i en stadig och avslappnad form. En hel radda övergångar och tempoväxlingar gjorde dock henne lite mer lyhörd. Helt nöjd var jag dock inte men med tanke på hur lite vi gjort i det senaste så var det ändå acceptabelt.

Idag drog vi till skogs barbacka och med hackamoret. Och idag var hon betydligt trevligare att rida. Hon var inte ens tung i handen vilket hon vanligtvis brukar vara med hacket. Det var bara i början som hon tyngde lite men efter några övergångar halt-trav och trav-halt så var hon helt med på noterna. Underbar!!!


Fotade som synes lite på dem i hagen idag också. Tor har grånat riktigt rejält i pannan, gammelgubben... Men när jag promenerade lite med honom i sommarhagen så visade han att han fortfarande är ungdomlig i sinnet. Han pep, bockade, pruppade och slog bakut. Faktiskt lite smått skräckinjagande när han håller på sådär, stor och rejäl som han är. Man vill liksom inte bli översprungen av en sån. Det är tur att han är snäll.