Har fått en rymmare på halsen
Visserligen rymmer hon bara in till hagen ”nästgårds” men ändå… Jag vill ju kunna stänga IN henne!
Det är så klart Saga jag pratar om. Som har upptäckt att gräset faktiskt är grönare på andra sidan. Hade byggt en liten hage i hagen, om man säger, för att kunna släppa hästarna på en liten plätt gräs i taget för att vänja in deras magar till den nya dieten. Funkade skitbra! Så länge det inte var nedbetat i den lilla hagen för då kröp Saga helt enkelt under tråden. Suck! Som tur är så vågar Tor sig absolut inte på dylika tilltag varför han fått nöja sig med hö och endast lite gräs. Han som lätt blir fet som en gris behöver ju heller inte så mycket så jag är oerhört glad att han inte tagit efter Sagas anarkistiska beteende och dragit på sig fång på kuppen.
Stängde därefter in dem i den vanliga vinterhagen. I morgonen efter var Saga i beteshagen likt förbannat. Tydligen har hon förlorat respekten för trådarna och tråcklat sig igenom. Trådarna är gamla varför jag antar att de förlorat en stor del av sin ledningsförmåga. Nu ska de bytas ut och jordningen ska kontrolleras. För nu jävlar ska det bli kareta i stängslet!
Kanske till och med Ida lär sig att inte pilla på tråden. Hon har många gånger den senaste tiden förvånat oss då hon utan problem stått med båda händerna runt tråden utan att reagera nämnvärt. Naturligtvis var mamman tvungen att prova häromdan och det var helt klart obehagligt. Men obehagligare måste det tydligen bli för att hålla rymningsbenägna hästar och smärttåliga småtöser på avstånd.
Igår Vårrusades det igen. Tiden går så fort, tycker inte det var länge sedan vi var iväg sist. I alla fall tog jag det rätt lugnt eftersom jag är lite förkyld. Sprang ändå en del och kände mig pigg trots allt. Dock får jag lite prestationsångest när jag tänker på Tjejmilen i höst. Förhoppningsvis får jag vara frisk och kry under sommaren så jag hinner träna upp mig till att klara milen utan att avlida. Håll tummarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar