De dör som flugor runt mig… Närå, så är det väl inte riktigt men det känns så ibland. Och det värker så i mitt djurälskande hjärta när de blir sjuka och dör.
Tydligen räckte inte Snows moderliga omvårdnad riktigt till för elva små ungar för nu har två stycken av de som hon adopterade från Snövit blivit så utmärglade och svaga att gubben har fått avliva dem. Inte särskilt konstigt egentligen då Snow har åtta spenar och ungarna var elva till antalet. Givetvis är det hennes egna vita ungar som får tillgång till alla spenar eftersom de är några dagar äldre och därmed lite större och starkare. Men det skär ändå lite i mig. I går satt jag en lång stund med Snow fastkilad upp och ned mellan mina ben så den sista av de taniga stackars ungarna skulle kunna käka lite. Hjälpte för stunden men inte i längden…
I min iver att rädda en av de magra stackringarna så kom jag på den briljanta idén att se ifall Snövit kanske ville hjälpa till på ett hörn och låna ut lite mjölk ifall hon hade nån på lager. Stoppade in mitt huvud och ungen i min hand i hennes bur, varvid kaninskrället kände lukten av okänd kanin, morrade till och tog ett tigersprång från den ena ändan av buren till den andra och högg tag i mitt finger och släppte inte förrän jag brottade ned henne. AJ! Kaniner biter hårt kan jag meddela. Snåla gamla surkanin!
Även bland fjäderfäna har vi lidit förluster i helgen då den loje och stillsamma lilla Wyandotte-kycklingen jag skrev om tidigare, var i riktigt dåligt skick igår. T tog livet av den. Den stackaren verkade inte alls ha nån lust till livet och åt inte som de andra. Jag tvångsmatade den med lite blodpudding och visst åt den, men verkade inte ha någon vilja till det. Nåja, den med sneda huvudet har i alla fall blivit lite bättre i sin snedhet så det var ju positivt i alla fall.
Och av de 20 ägg som legat på ruvning blev det 14 duniga små kycklingar. Friska och pigga. Skönt. En till Hedemora har lagt sig för att ruva och under henne ligger elva ägg. Många kycklingar blir det, vi hoppas på att vi ska kunna sälja dem.
Annars hann jag med en liten ridtur tillsammans med Lena i helgen, tittat på de sista två avsnitten av senaste säsongen av Game of Thrones ( men hjälp mig vilken bra serie!!! Det är ju tur att jag har böckerna att läsa nu när det är en evinnerlig lång väntan till nästa säsong börjar) och kalasat. Barnkalas hos Lenas Kalleman och så har ju jag fyllt lite också och bjöd på tårta igår. Nu räknar jag ner de sista ynkliga arbetsdagar jag har kvar innan jag får gå på min efterlängtade och ack så välbehövliga semester. 3 dagar kvar…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar