Börjar på att bli riktigt trött på all kyla snart. Det är ofta tiotalet minusgrader på nätterna och vatten till kaninerna fryser, jag fryser och hunden fryser. Kan det inte bli lite varmt snart?! Som tur är så skiner oftast solen om dagarna i alla fall så det blir lite varmt och det tar lite på snön. Men jag är ändå inte riktigt nöjd. Jag behöver lite värme i själ och kropp efter denna långa vinter.
Var ut och red i lördagsmorse. Det som tinat fram efter grusvägarna var stenfruset efter nattens kyla så det blev mest skritt. Lite avhuggna travpartier där snön fortfarande låg kvar. Längtar till jag kan låta hästarna slippa brodden och rida som jag vill efter vägarna och till vi kan färdas efter stigarna i skogen igen.
I söndags var jag ut och red med Lena som fått låna grannens fläckiga lilla kanonkula. Med betoning på kula… Hon har lagt på sig enormt och efter att jag räknat ut att de i och med den senaste rundbalen tuggat i sig ca 15 kg var per dag, så har vi börjat portionera ut givorna istället. 10 kg tre gånger om dagen i nätet och lite halm så har de nåt att tugga på hela dagarna även om de inte kan vräka i sig så kopiöst som tidigare. Hoppas det gör susen på ”Kulans” midjemått… Nåja, tillbaka till ridningen. Vi red åt byhållet och den lilla fläckiga, som aldrig gått den vändan tidigare, verkade tycka att det var sanslöst spännande. Tittade och glåmade. Vi travade en hel del och på hemvägen verkade det helt plötsligt som om luften gick ur den lilla kulan för hon började gå så långsamt. Väl hemma och tillbaka i sin box så släppte tjejen ut syndafloden. Inte konstigt att hon gick långsamt med en blåsa som var sprängfylld! Sagan skötte sig himla bra och jag kände att vi hade bra kontakt med varandra mest hela tiden.
Så här hårig i röven blev Lena efter en ridtur på en vit- och brunfläckig liten kanonkula.
Själv kände jag mig lite matt och orkeslös redan innan turen men tänkte att jag kanske var lite trött. Senare på kvällen insåg jag att jag nog höll på att bli sjuk. Så varit hemma i två dagar med feber och halsont. Nu är halsontet kvar men febern är borta så idag är det full rulle igen. Fast nån ridning blev det inte. Det svider som attan i hals och näsa så fort jag andas in lite kyligare luft. Håller mig lite på mattan till det känns bättre.
Nu har äggen kommit! 10 styckna vita fina Houdanägg! Och alla var hela!
Nu ska vår surishöna få ruva på dessa och vi hoppas att det blir några små pycklisar. Egentligen hade vi velat gardera oss med dessa värdefulla ägg och lägga hälften i en kläckar och hälften under hönan. Men nån äggkläckningsmaskin har vi inte och de vi vet om är fulla, det är ju högsäsong för kläck, herrejösses. Vi får lägga allt vårt hopp i en liten svart Hedemoras varma rede istället.
 |
| Skulle vrida bilden men gick inge vidare, ni får vrida på skallen istället... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar