Fröken Fruttnis

Jag har varit isracingänka idag. Så nån ridtur blev det inte, men väl lite annat smått å gott. Helst av allt hade jag velat åka och hälsa på en alldeles nykläckt liten bäbis, men med två snoriga och hostiga ungar i släptåg kändes inte det riktigt bra. Man vill ju inte smitta den lille.

Istället hjälptes jag och Ida åt att dona lite med kaninburarna. Fyllde spån, halm och hö. Skruvade fast höhäckar och diskade mat- och vattenskålar. Klippte Red Freds klor så blodet rann, aj aj. Freddy brydde sig inte ett dugg men lilla godhjärtade Ida föll i tårar för den stackars sargade och blödande kaninens skull.

Sen packade jag in båda barnen i bilen och drog iväg för att handla en kaninhona. Hon fanns på samma ställe där vi förra våren köpte Red Fred. Den här gången blev det en kaninhona som är under året och av rasen Vit Lant. Vit med röda ögon. Föga rafflande men en tålig ras som är lättfödd och bra till självhushållning. Efter lite funderande och några knasiga förslag, såsom Axel eller Fröken Fruttnis, så enades vi om att hon kunde få heta Snövit. Nu ska Snövit få acklimatisera sig till sin tillvaro i Åsbacka lite innan vi introducerar henne för sin kavaljer.

Inte så vacker, men fungerar säkert bra ändå

 På kvällskvisten kände husets mamma sig lite trött och slö, så det fick bli enklaste möjliga middag: grillad korv med brö'! Framför braskaminen givetvis!

Gourmetmiddag