Vårtecken nr 2: jag har skruvat ur brodden i Sagas skor.
Vårtecken nr 3: cykeln dammades av och premiärturen togs i lördags.
I lördags hann jag också med en ridtur på 1,5 timme. Red i den outhärdliga bomlösa och med hackamore. Världens sämsta kombo, jag vet… Min sitsinverkan i den nya bomlösa sadeln är verkligen värdelös och när jag rider med hacket är sitsen ganska viktig för att få till en bra kommunikation med hästen. Ridturen blev alltså ett riktigt skitpass. Trots att jag skippade alla krav utan bara koncentrerade mig på att ut och röra på tant.
Ont i höfterna fick jag också, väldigt ont.
På söndagen skippade jag allt vad hästar heter och drog iväg med maken på en tur med fyrhjulingen istället. Jag är tydligen gammal och utsliten i höfterna eller nåt för även det var rena rama plågan för mina höfter. Satans också! Men bekymren började i och med den nya sadeln så jag skyller allt på den. Ung som jag ju är så kan det ju inte bero på "gammeln"! Tok heller!
I söndags träffades jag och Anna för att promenera med våra hundar. Vi hade givetvis tänkt oss en lång promenad med lösa, lekande och glada hundar. Men våra fyrbenta damer enades om att de var oense och avsåg göra upp medelst handgemäng. Så det blev koppel på istället. Nåja, om vi bara träffas några gånger till så har de säkert vant sig vid varandra och förstått att man kan umgås under lite fredligare former. Jag tror de är rätt lika de där nämligen och att det är det som gör att de vill puckla på varann. Lite smått osäkra och med tänket att anfall är bästa försvar.
Jag och Anna höll i alla fall sams.
Ikväll fick jag till en ridtur också. Den här gången barbacka. Underbart! Känslan var tillbaka och vi kunde slipa lite på formen. Variera mellan hög form och lång och låg form. Tanten skötte sig med den äran och det var en nöjd matte som borstade av en svettig pålle efter passet. Tänk att en sadel kan förstöra så mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar