Rosjerka (Saga)

Den där Saga

Saga, registrerad som Rosjerka
Kallblodstravare
Född: 1990
E: Möllebos Jerker
U: Rosgutta

Köptes in på våren 2002.

En vän, som visste att jag väldigt gärna ville ha en kallblodstravare, hittade en annons på ett välridet kallblodstravarsto till ett vettigt pris och inte alltför långt borta. Jag hade ju egentligen en häst, Garlic, och skulle väl egentligen inte ha en till. Men ibland är det svårt att stå emot när ”rätt” häst dyker upp. Åkte iväg till ridskolan i Delsbo för att titta och när jag fick se henne skritta iväg på ridbanan var jag redan såld. Vacker som en dag och med en nacke som inte gick av för hackor. Skritten var avslappnad och vägvinnande. När jag fick prova henne själv kände jag att hon var oerhört känslig och lättmanövrerad. Det blev köp. Hästen var registrerad med namnet Rosjerka, men omdöpt till Saga vid fyra års ålder då hon blev ridskolehäst efter avslutad travkarriär.

Min första tid tillsammans med Saga var lite smått enerverande. Jag hade haft ston tidigare men aldrig ett sto med så fruktansvärt mycket att säga till om och när hon hela tiden högg i luften efter mig så ångrade jag faktiskt köpet. Men så snart jag kom upp på ryggen älskade jag henne av hela mitt hjärta.

Nu älskar jag henne hel och hållen. Även hennes urusla humör. Genom åren har vi lärt känna varandra så pass väl att jag vet att hon numer faktiskt gillar mig. Hennes sätt att hugga efter mig och pipa ilsket handlar egentligen bara om att hon talar om vad hon inte gillar. Och det hon inte gillar är mycket! Däremot brummar hon kärleksfullt ibland när jag kommer och hon fullkomligt älskar när jag kliar henne på juvret.

Denna häst har garanterat lärt mig oerhört mycket om mig själv genom att uppmärksamma mig på hur viktigt mitt kroppsspråk är tillsammans med hästar. De andra hästarna i mitt liv har varit väldigt överseende med min okunnighet men Sagan talar direkt om när jag befinner mig på ett för henne olämpligt ställe. Tex om jag vänder jag mig för snabbt om vid grinden till hagen när jag just släppt ut/in henne och ska stänga så vispar hon ilsket med svansen och talar om att jag inte ska vända röva mot henne på det sättet.
I början blev jag arg på henne, korrigerade och försökte få henne att bete sig annorlunda. Det funkade verkligen inte bra, för då blev hon ännu surare. Numera ignorerar jag oftast hennes små sura ”kommentarer” men gör samtidigt mitt bästa för att i möjligaste mån göra sakerna på det sätt hon kan acceptera.

När det kommer till ridningen är hon ambitiös och känslig. Väl utbildad och kan det mesta. Hon är duktigare än mig och jag är oerhört tacksam att jag fått ha henne som läromästare.
Hoppning är hennes stora passion, så snart hon ser att bommar plockas fram tänder hon till lite extra. På hoppbanan en klippa. Om någon är hopprädd skulle Saga vara den perfekta hästen att övervinna sin rädsla med. Hon är lättreglerad mellan hindren, sköter taxeringen själv, stannar aldrig och hur mycket man som ryttare än trasslar till det så lyckas hon reda ut det hela utan att det känns osäkert eller farligt.

Summa summarum är Saga världens bästa häst! För mig i alla fall…