Vi har det bestyrigt med våra befjädrade husdjur...
I går insjuknande en av de små duniga nytillskotten och kunde varken äta eller dricka. Han/hon verkade riktigt medtagen och fick således somna in och begravdes ute på åkern. Fyra kvar, vi håller tummarna att de klarar sig bättre.
Punkar-Houdan-tuppen Houdini och hans vimsiga fru Doris är fortfarande hispiga. I går fick därför några av våra coola bondmoror till höns flytta in till dem för att ingjuta nån sorts lugn. Jag tror faktiskt det funkar och hoppas att jag snart kan knäppa några vettiga kort på dem.
I onsdag attackerade vår ilskna tupp Åström (jo, han heter faktiskt så... det är dock inte vi som döpt honom) mig bakifrån när jag helt beskedligt stod och ägnade mig åt mitt. Jag ilsknade så klart till och vände mig om för att känga till honom varvid han attackerade mig på nytt. Det förbaskade tupp-helvetet tog i så pass att han tappade sin ena sporre och jag fick en lång blodig reva på benet.
Nä nu jäää.... tänkte jag och annonserade på internet efter en ny tupp. En snäll tupp.
Idag fick jag svar från en kvinna i Ockelbo-trakten. Tobbe var i närheten med lastbilen och åkte iväg och hämtade den nye tuppen. Han anlände ikväll och vi förspillde ingen tid utan förpassade elaka Åström illa kvickt till de evigt gröna ängarna. Eller vad det nu heter när det handlar om hönsfåglar...
Den nya tuppen är vacker, vänlig och snäll.
Han heter Göte.
1 kommentar:
Åh vad jag önskar att jag bodde som er och kunde ha en massa djur. Inte arga tuppar kanske :) Hoppas allt är bra med dig !
//Ingrid Cedergren
Skicka en kommentar