Som en Saga

Oj, nu var det länge sen! Det är tyvärr inte helt lätt att få ihop tid till bloggandet just nu. Jobb, barn, djur, hem allt ska få sin lilla tid och... ja... tid har jag ont om...

Nåväl, i helgen passade jag på att rida rejält både på lördag och söndag. På lördagen tassade jag upp ur sängen tidigt, tidigt. Alla andra sov. Efter en snabb frukost tog jag med mig mina fyrbenta damer ut på en runda i snöigt vinterlandskap. Det hade ännu inte ljusnat riktigt och det var otroligt mysigt när vi hittade en skogsbilväg som var helt otrampad i den vita snön. Hur mysigt som helst!

Sagan var bra på G, men eftersom hon vilat några dagar var hon spretig och stretig. Slängde med huvudet och spjärnade med tungan (och stundom hela huvudet, stretmajan där...) Efter att ha jobbat med lite övergångar lugnade hon sig dock och började lyssna. Efter en stund kändes vi väldigt samspelta och jag behövde inte anstränga mig mycket för att hon skulle förstå vad jag ville. Vi övade också på att stå stilla, vilket är en nyttig övning både för hund och häst. Saga-tanten vill gärna framååååt hela tiden och Emma-vovve blir helt konfys när vi helt plötsligt bara står stilla.

Tyvärr fick Emma-hund kramp i sina bakben när vi väl kommit hem. Förmodligen berodde det på att hon fick gå i relativt djup snö hela tiden. Efter en stund gick det i alla fall över och vi får väl passa oss lite för djup snö i fortsättningen.

På söndagen var det betydligt kallare ute och jag trodde nästan ett tag att nästippen skulle ramla bort. Men efter lite trav blev jag varm i kläderna igen.

Denna dag var Saga betydligt mer följsam och mjuk och det behövdes inte mycket jobb innan vi var så där härligt samspelta igen. Eftersom vi lämnat flamsiga Emma-hund hemma kunde vi koncentrera oss på galoppfattningar. Några stycken på raken går bra men sen vill min svarta madam förekomma mig och så snart jag bara vrider en aning på bäckenet så börjar hon galoppera på stället. Då slängde jag in lite skolor mellan galoppfattningarna och när vi till slut fick till en hyfsad galoppsluta åt höger då avslutade vi dagens övningar och jag log nog hela vägen hem. Att jag tycker att min häst är bäst, är väl ingen nyhet, men i söndags var hon världsbäst!! Inte kan man tro att hon är 20 år inte!

Så här frostig var hon i sitt skägg efter söndagens ridtur.
Ikväll har jag varit på dagis och tittat på mina telningar när de lussat. Söta som socker var de båda två. Axel i tomtedräkt med Gällivare-häng och Ida i en två nummer för liten pepparkaksgubbedräkt.
Tobbe jobbar kväll och missade det hela. Men tur för mig så följde barnas farmor var med. För hade inte hon varit med hade jag nog inte fått med mig lika många ungar hem som jag kom dit med...

För två år sen på lucia gjorde vi det här.