Igår, strax innan mörkret föll och i hällande regn, gav sig familjen ut i skogen för att fylla korgen med delikata trattkantareller. Lilla Ida fick åka på min mage i bärsele genom snåren med en luva från Axels regnjacka på huvudet. Det gick alldeles utmärkt och i skenet av Tobbes pannlampa lyckades vi fylla korgen till brädden. Lycka!
Svampstället hittade jag häromdagen när jag var mitt ute skogen med hunden och gick. Helt plötsligt stod jag i ett hav av kantareller och inget hade jag att plocka i. Som tur var hade jag en tuss toapapper i fickan av vilket jag rev fyrkanter av för att snitsla väg med. Man vill ju inte tappa bort ett sånt där ställe!
Så nu har vi massor med goda kantareller i frysen som vi kan avnjuta när snön ligger tjock (om den nu nånsin kommer att göra det denna vinter).


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar