måndag 3 augusti 2009

Ur led är tiden...

Det har varit en märklig helg. Jag har varit med om nåt som jag inte upplevt på flera år.

Jag har varit ensam hemma! På onsdag kväll drog nämligen övriga familjen till Norge för att fiska och umgås med goda vänner. Kvar blev jag, ensam så när som på djuren. Från början var det meningen att jag skulle följa med också men min jobbsituation ville annorlunda. Det är första gången jag har varit helt ensam så här länge sedan sonen föddes för tre år sen.

Så i hela fyra dar har jag kunnat göra nästintill precis vad som fallit mig in. En mycket märklig känsla... Jag har varit uppe sent, sovit länge, varit ute i skogen med Emma, varit ute och kört Tor, läst böcker, sovit middag, målat lite och helt enkelt rått mig själv. Jag har kommit hem från jobbet och huset har sett ut precis likadant som jag lämnade det. Inga kvarglömda smulor på bordet... Ingen disk som nån glömt att stoppa i diskmaskinen... Det har varit jätteskönt!

Fast igår började längta efter pojkarna i mitt liv. Här var så tyst och tomt och ensamt...

Nu är i alla fall mina pojkar på väg hem så inatt nåt tag har jag åter min familj runt mig. Nu hoppas jag bara på att grabbarna har lite fisk med sig hem också!
Axel prövar fiskelyckan i Eikesdalen, Norge.

4 kommentarer:

MammaKarin sa...

Då har du i allafall fått vila lite när du varit ensam. Gullig bild på Axel.

Anonym sa...

Men var inte du helt alena förra året när Tobbe åkte till Norge och Axel var i Doasen. Jag minns en bilde som Tobbe visade på en öldrickande Anna i hönsgården?!
//lenaeva;)

Team Åsbacka sa...

Ha ha, jo men det var endast två kvällar... Och du såg ju hur det blev, jag vart ju tvungen att festa med tupparna och hönorna! ;)

Anonym sa...

Ha ha ja det förstås och ni verkade har riktigt mysigt ihop;)
//lenaeva